Nedräkning

När man, som jag, har planerat något i närapå ett år känns det nästan surrealistiskt att det snart är dags! Jag har resfeber och det känns som att jag har glömt något väsentligt. Men försäkringen är kontrollerad, vaccinationerna färdigstuckna och visumstämpeln på plats i passet. Dessutom har jag lyckats planera mina arbetspass så att jag endast har två pass kvar på tio dagar, så jag har tid att fixa och dona med det som behövs.



Jag har även skaffat ett par skor som klarar hur mycket vatten som helst, vilket man tydligen kan behöva i nulägets Bangkok med omgivningar. Men jag kommer att tillbringa mina tre första veckor i landet uppe i norr, där årets översvämning är över/upptorkad. Därför väljer jag att inte tänka på att förbereda mig närmare på vattenmängderna. Nog om det alltså.



På thailektionerna har jag fått lära mig att prata om pengar. Jag är dock inte helt säker på de thailändska räkneorden, och får fundera väldigt länge innan jag får till det rätt. Men det gör ingenting. All shopping/prutning sker med hjälp av miniräknare. Ska jag vara självkritisk pratar jag nog egentligen thai på en tvåårings nivå, men det gör ingenting. Alla människor blir grymt imponerade av det lilla och berömmer storligen!

Sawatdee ka!